Veckan börjar lite krassligt med en risig hals men med mycket te (och många toabesök) så har jag klarat av första dagen med kör och teater. Det är otroligt vad man lär sig nya saker om sig själv varje dag. Idag hade vi mycket improvisation i draman och jag kände att jag tordes släppa taget och leva mig in i fantasin mer än vad jag trodde. En skön känsla. Kören var som vanligt väldigt rolig med härliga arrade körlåtar, Hoffe är en hejare på detta måste jag säga.
Idag har även varit en sådan dag då man dalar om man är bra nog eller kan bli bra nog, men som Marcus säger, en sådan dag är det bara att visa huggtänderna och köra på. jag försöker och det är enbart mitt eget sinne som stoppar mina drömmar! Det gäller att veta vart man har sig själv och inte utgå från vad sin omvärlden har att säga om saken. Utan att drunkna i självömkan så kan jag med all rätt påstå att jag har haft min del av lärare som inte har trott på en, men ändå står jag här i en musikalutbildning som jag har gjort audition för och kommit in på. Det handlar inte om andras tro på de man gör utan sin egen, men ibland är de svårt att inte tänka, om de som ska lära mig allt de kan inte har en gnutta tro i mig, varför ska jag då ha de? Men å andra sidan en lärare som inte inspirerar sina elever vad är de för lärare att ha? Det jag vill säga är att de går så mycket bättre att utvecklas om man ser tron i ögonen hos dem som ska hjälpa en blomma ut. Lite vattning skadar ju inte. Men om ett sådant "problem" skulle uppstå här så är det bara att vässa sina klor och ut och slåss för sin egen tro. När väl den riktiga världen börjar så är jag väl medveten om att daltandet är över men lite positiv respons är bara utvecklande när vi befinner oss i början av våra liv, eller vad tror ni?
MEN för att inte alla mina musiklärare ska få skit så måste jag påpeka att Isabella, min underbara sångpedagog på gymnasiet, har alltid brunnit för sina elever och sett oss alla som unika individer med mycket att ge. Den positiva energin skulle inte skada i resten av den bubblan. Jag förstår nu möjligheten med att vara få i en utbildning, lärare kan inte vara personligt engagerad i alla sina 30-40 elever så han väljer ut sin/sina "egna". Lade ni märke till att jag skrev "han", hmm vad vill jag säga med de...?
Nej men nu är de slut på klagandet för idag, jag har låtar att öva på och lite sömn att ta igen. Vi ska väll dessutom avsluta med några positiva ord....hm.
Med några stulna ord så avslutas detta blogginlägg:
Fokusera inte på det du vill undvika utan på det positiva som du vill uppnå.
God natt!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar