Så funkar kommunikationen hemma hos mig och syster:p

Nu är jag på väg hem till svallet!! Bloggar med min nya iPhone ;)

Intresseklubben antecknar...

Nu är jag riktigt rödhårig igen:P

LOV!!!?

En dag tills att det blir lov! Min kropp börjar bli stelare och stelare så det är nog dags för en liten paus så den får vila lite, så jag får vila lite. Imorgon har vi en gästlärare som är en grym hipphoppare, så på morgonen så ska vi öva upp attityden i våra hipphoppmoves. Det ser inte så illa ut för oss faktiskt:P

Vi hade vår sångredovisning för skolan i måndags och det gick riktigt bra faktiskt, jag är nöjd! Hittade en hel del saker i mig själv som jag nu vet funkar för mig både i sången och framförandet. Den videon ligger nu på facebook för er som vill kolla in den direkt, annars så kommer jag lägga ut den på bloggen i helgen. Bilden suger ju men man ser nästan att det är jag:P

Och på tal om kamera så har jag nu bestämt mig, jag ska bli ägare till en Iphone 4s imorgon och jag är riktigt pepp!!:P Så jag vet vad jag kommer att hålla på med på tåget på vägen hem till Sundsvall!

Annars så vet jag inte vad jag har att säga till er just nu...jag håller på att färga håret just nu och jag har en skön sovmorgon imorgon. Kommer upp lite grejer snart!!:D

PÖSS

Måndagspeppen från Olof Röhlander!

När glöd möter cynism

Ernest Hemingway sa en gång att man bara kan skriva om sådant man känner till.

Vad känner jag då till som kan få dig igång den här veckan? Ja, en sak är klar och det är att Hemingway hade rätt, jag bara kan prata om det jag själv känner till.

Två kvinnor hade oberoende av varandra bokat in möten med mig i Östersund i torsdags mellan mina två föredrag. De var väldigt olika varandra till sättet och i sin bakgrund. Jag kände dock igen den där glöden som båda två hade inombords och de hade samma avsikt med att vilja träffa mig:

"En dag vill jag göra det du gör".

Mitt svar till båda var: "Kan jag - kan Du". Det är det som är mitt budskap och egentligen är det ju det som är den röda tråden i allt jag skriver, pratar om och gör. Kan jag så kan också du.

I slutändan handlar det dock om två saker om man vill få det som man tänkt sig, som jag ser det. Glöd och cynism. En behöver hittas, den andre måste bort.

När jag såg glöden i de där två kvinnorna i Östersund, så påminde de mig om att inget är omöjligt bara man har den. Med glöden kvar finns också känslan av att ensam kan vara stark ibland. Att allt går att vända till något konstruktivt, precis allt.

Det är ingen tävling i vem som haft det värst eller vem som har längst väg att gå. Det handlar inte om talang. Vad det handlar om är glöden inombords, som ingen kan ta ifrån dig. Finn den och använd den, för den kan ibland vara allt du har.

Jag ska säga vad som kan släcka den där glöden och det är cynism. När man blir cynisk då kan ingen glöd tändas. En kollega till mig hade en gång allt. Nu är han bara cynisk. Där tänker jag aldrig hamna.

Med ett cyniskt synsätt, då drar man alla över en kam. Plötsligt är alla politiker på ett visst sätt och alla försöker lura en och alla lika sluga och inget imponerar längre på en. Med cynism blir virket surt. Nu tänder inget längre glöden som kan få saker och ting att hända på riktigt. Allt tappar sin glans för en cyniker.

För mig händer följande: Målmedvetenheten försvinner, glädjen försvinner, allt försvinner. Cynism är en sjukdom om du frågar mig.

Jag blir alltid nedstämd när cynism drabbar mig, eller när jag hör andra som pratar på det sättet. Jag har därför valt att ta avstånd från den, till och med när det ligger något i den. Plötsligt kan glöden få liv igen. Kan jag så kan du.

Oavsett om du är chef, nyss blivit lämnad, just upplevt hur någon gjort dig besviken eller har mycket i din ryggsäck så är det nu är det dags för dig ta tag i den här dagen. Med glöd. Utan cynism.

Den som brinner för något hittar alltid en väg framåt.

Det, Mr Hemingway, är vad jag känner till.


Tack för att du läser Veckans Peptalk, vi hörs nästa måndag igen!

Licensierad mental tränare - mental styrketränare
olof@upphopp.se | www.upphopp.se

Detta känns ytterst aktuellt för mig, komiskt att jag gick och tänkte på detta idag innan jag läste måndagens peppmail .Tack olof det!!=)

God morgon!

Lördagstrollet Therese Broberg!

Missförstå mig rätt!

Ibland kan jag tänka att vad mycket lugnare jag skulle vara om jag faktiskt trodde på ödet eller gud. Att inte ta ansvar för min egna framtid utan låta den vila i händerna på något allsmäktigt. Inte behöva gruva sig hur jag ska lösa mina framtida problem som artist eller i mitt privatliv. Måste vara en lugnande känsla. Nu låter det som jag säger att troende människor skiter i allt och bara förlitar sig på någon annan men det är inte helt så jag menar, jag menar att det måste vara skönt att veta att även om alla ens drömmar skiter sig så kan man se det som att det helt enkelt inte var meningen och inte känna så pass mycket ångest som en annan skulle om mina drömmar sket sig, för då har ju JAG misslyckats och det är bara min börda att bära.

(Jag finner det komiskt att jag försöker rädda situationen, så inte alla som är troende ska ta illa upp av min text, men lyckas mest bara snirkla in mig ännu mer)

Iaf det jag försöker ha sagt är det att jag kanske skulle behöva lite tro på nått allsmäktigt i mitt liv så jag kan rikta min spotlight över till nutiden, den enda tid jag faktiskt kan rå på, och inte låta den leta förvirrat i mörkret för att hitta framtidens lösningar. Fattar ni vad jag menar?

Till er som som är intresserade:

Att kolla in Olof Röhlanders föreläsning i Göteborg den 25e oktober.

Här kan du läsa och boka=)

http://www.wimab.se/sv-SE/Seminarier---Kurser.aspx?ProductID=PROD326

BLÄ!!!

Ville bara informera om min bajsdag, eller en del av den. Interpretation (masterclass) imorse på min låt till den "stora" uppsjungning. Och hur ska vi beskriva hur det gick? Jo jag kan beskriva det med ett ord: B A J S!

Helvete vad dåligt det blev alltihopa och så var jag väl inte i det bästa stadiet att ta emot kritik så medas lärarna skulle utvärdera och ge pointers om mitt framförande så hade jag fullt upp med att inte låta tårar tränga fram, inte för att det dom sa var på något sätt stötande mot mig men pga att jag fick mig själv att känna mig värdelös. Så kan det gå vissa dagar i utmaningen att utbilda sig till artist. Ibland kan jag komma hem och känna att idag fick jag fan till det, jag kommer klara detta och vissa dagar kommer man hem och känner, vem fan kommer att anställa mig? Så ja, världens bästa dag? Not! Men efter ha fällt några tårar på mina underbara vänners axlar så känner jag mig bättre till mods och kommer nog få upp hoppet inom kort. Men jag kan säga att varje dag kan vara en utmaning i sig själv i modet och självförtroendet inför framtiden. Många som hör att man pluggar till detta yrke tycker alltid att det är så spännande och imponeras MEN när jag är ca 35 år, kämpande artist utan arbete rännandes på auditions och konkurrerar med 20 åringar, så kommer samma människor undra, när är det dags för henne att klippa sig och skaffa sig ett riktigt jobb? Så för att sammanfatta detta så var detta en pissig dag men jag har fortfarande, en bit in, förtroendet att jag kommer att lyckas med detta yrke pga att jag älskar det jag gör så förbannat mycket att det kan inte sluta på något annat sätt!

Nu ska jag fan i mig städa badrummet!

Kloka ord från Olof Röhlander

Tro på det du gör. Tro på dig själv. Känns något rätt för dig så är det antagligen det också, då ska du köra på det och inte på vad andra förväntar dig att du ska göra.

Låt ingen annan få bestämma vem du är eller vad du kan bli. Sälj dig inte. Kompromissa aldrig med vad du står för och den du är. Det är inte värt det, för du tappar ditt egenvärde, din stolthet och självrespekt. Du är dig själv och vill man inte ha det får man ta någon annan.

Ha en bra vecka, håll huvudet högt och låt inga småsaker som en motgång eller ett negativt besked som jag beskrivit här få knäcka dig utan bara göra dig starkare. Vinn även när du förlorar!

Höstmys på Asperö Del 2

Tänk om man kunde få köpa sig en lite stuga där ute!

Höstdag på Asperö Del 1

Precis vad jag behövde efter en jäktig vecka i skolan, en mysdag med gubben!=)

Måndagshyss

Idag satt jag mina första bra trippelpiruetter på jazzen och jag har även börjat använda min axel lite mer och genast känns det lite bättre. Har saknat att dansa med min högra arm:D

Har även tagit min kostymoskuld som dom säger på min nya arbetsplats. Det betyder med andra ord att jag själv sålde min första kostym idag (men dom hängde bara undan den så blev inte av med oskulden helt:P)

Kom även på hur jag ville göra med min musikallåt som jag ska framföra om några veckor, har haft lite idétorka ett tag så det kändes skönt att bli inspirerad.

Igår köpte jag mig äntligen en ny dator!! Det var sannerligen på tiden men...jag är alltid skeptisk eftersom tekniska saker har har en tendens att jäklas med mig så vi får se helt enkelt. Köpte även två par nya höstskor och ska jag vara helt ärlig så var jag mer exalterad över skorna än vad jag var över datorn:P Hahaha that´s just me!

Kommer visa lite höst mysbilder inom kort=)

Pöss

Söndagshäng och däng!

Då var den inofficiella inflyttningsfesten gjord. Det blev hel skönt, bra folk och mycket köks-respektive balkonghäng. Blev också så att man blev bjuden på drickat eftersom värdinnan var naiv nog och trodde att systemet i Götet absolut hade öppet till fem. Var fick jag denna illusion ifrån kan man ju undra? Men efter en snabb förfest på Sejden på andra lång så var vi på g att göra oss i ordning och ta emot lite gäster.

Söndagen har bestått av detta: Vaknat, tvättat bort gårdagens smink, käkat rester av hemmagjord pizza, röjt hela placet på flaskor och damsugit upp de tappade chipsen och popcornen som aldrig fann vägen i till munnen, äggmacka och te med dagens DN på balkongen och nu väckt pojkvännen och ska äta köttbullar med pasta innan en prom i det som är kvar av höstdimman.

Egentligen borde jag även plugga lite så som texter, stämmor, talteknik, gå igenom koreografier osv men va fan det är ju bara söndag en dag i veckan så jag tänker att jag tar det chill och ser om det kommer en brinnande längtan till detta när mörkret kommer, troligtvis inte.

Imorgon är det även dags för min andra arbetsdag på Dressmann och jag har läst på dessa herrstorlekar så jag kan kanske kan vara till nån nytta för kunderna.

Ja, det var nog det jag hade på hjärtat.Om ni har tillfälle så läs reportaget om författaren Maria Sveland i DN, tyckte att det var många aktuella tankar i detta. Jag är nu iaf intresserad att läsa hennes bok "Bitterfittan".

Söndagspussar på er!