NU är de dags!

Nu var de ett tag sen de blev skrivet nått här, så nu är de dags:D

De har varit mycket den senaste veckan, flytten till Bjärnum, upppackandet och mina första dagar på Musikteaterskolan. Nått som jag tyckte var komiskt både med mitt nya hem och skolstarten var att inget av de kändes speciellt konstigt eller annorlunda, de kändes/känns som om jag alltid varit här. Men jag ska inte ljuga för er de har varit många nya människor och intryck nu de första skoldagarna och de har varit mycket att ta in. Det har varit en omställning och att lära känna 40 pers på tre dagar har varit en omöjlighet, samtidigt som man vill få klart lägenheten. Men just nu känns de riktigt bra, jag börjar få ett grepp om klassen, skolan, och min nya lya( bara 5 kartonger kvar nu:D)

Vi har kört igång hårt, och redan haft två danslektioner och de är grymt kul!!! Igår hade jag även min första sånglektion på 10 min för att de skulle höra hur vi sjung och plötsligt blev jag skit nervös:P Såklart gick de därefter men de kom med goda råd och jag känner att jag kommer att lära mig otroligt mycket här. Just nu håller vi på med vårt första projekt som heter så fint som "Första skapelsen" de hela går ut på att vi som grupp(20 i varje) ska presentera oss själva på ett estetiskt sätt, väldigt flummigt och kreativt och på fredag är de uppvisning på våra egna scen. Och min roll i de hela är såklart måttligt vulgär;)

Det känns verkligen att man är i goda händer och något som vår lärare Helena sa så bra igår "Ni är här för att vi tror på er", fasiken de kändes jäkligt härligt. Det tvivlar man såklart på, har mina lärare något förtroende för mig. Såklart är de vi själva som ska stå på egna ben och tro på vår egen förmåga men när dom benen vinglar till känns de bra att de står där bakom och får dom i balans igen. Något som jag också har tänkt tillbaka på de senaste dagarna är tiden på Hola. Många fina minnen, speciellt i dansen känner jag att jag att jag lärde mig massor under de året. Även om jag då kände att de gick i snigelfart men jag har mycket grunder med mig nu. Jag uppskattar verkligen möjligheten att ha fått så mycket uppmärksamhet från början. Men jag känner även att jag drog mitt lass och slit själv, och de är ju så de ska vara. Det var en grymt trygg miljö att få ta sina första steg på som artist känner jag, saknar er Holafolket, de gör jag.

Nu i början känner jag mig ganska ringrostig och jag hoppas att mina fartfyllda rutiner kommer tillbaka till mig igen, till och med att sjunga upp var för mig ett nervöst moment igår, very weird.....Min kropp har även förlorat lite minne, men de kommer säkerligen tillbaka igen:D Något har varit grymt kul igår och idag var att efter skolan var vi nästan alla 40 som övade dans!!!!! FAN va kul de var! Vi peppade och klappade konstant till varandra, var en härlig känsla, speciellt när man har varit van att stå framför spegeln i danssalen helt själv oftast:P Vilket ös!

Nu är de dags för att hoppa i duschen och vila bort min härliga träningsvärk i låren:D

PÖSS och KRAM!