Ibland kan man känna det som att oddsen är emot en. Att det inte är någon idé. Men det finns bara en sak man kan göra då, och det är att acceptera läget och sen ge sig in i skiten och kriga som aldrig förr.
Även när jag är sjuk finns det mycket som är friskt. När jag har ont är det inte överallt. När jag har motgångar gäller det bara det området, mycket annat fungerar mer än bra. Res dig upp, skaka bort dammet från axlarna och gå vidare.
Jag förstorar inte upp mina problem, jag ser dem som tillfälliga gupp i vägen. Jag ser dem för vad de är, men inte mer än så. Väx med uppgiften.
Jag vill lyfta upp, inte bryta ned. Jag vill skapa, inte förstöra. Tro, inte tvivla. Det är upp till mig. Var en ledare.
Även i mörkrets dal finns en strimma ljus. Det finns alltid något hål i molnen. Det finns något läkande i varje tår. Var den klippa andra kan luta sig mot.
När det är natt gäller det att tänka dag. Kom igen nu, jag klarar det här, likaväl som jag klarat tuffa perioder tidigare i livet. Vik inte undan med blicken, håll kvar.
Jag kan spela fel, men jag fortsätter spela. Jag kan halka och slå mig, men jag sätter på broddar, reser mig upp och fortsätter. Jag kan missa öppet mål, men jag rycker på axlarna och fortsätter. En dag ska hela publiken resa sig. Stå aldrig still.
Publiken kan bua, men låt dem ropa för jag lyssnar inte. Jag lär mig, men ältar inte. Släpp aldrig in dom.
Jag är min egen lyckas smed. Ju högre insatser, ju mer växer jag. Det finns ett pris att betala för allt här i livet och jag är beredd att betala det. Oavsett vad som händer kommer jag att klara av det. Smärta är bara tillfälligt. Låt det regna.
Det kan hända så mycket konstigt, som man inte förstår. Oddsen är emot mig. Jag gillar det, läget är utmärkt.
Tärningen är kastad. Ta striden, välkomna den.
Olof Röhlander
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar